Rikkes mat och bakblogg

När jag ändå har farten upp, och ändå inte är så intresserad av Robinson som går på TV just nu, passar jag på att uppdatera med ytterligare några av bilderna från det jag lagat nyligen.



Ugnstekt kotlett med rödlökssmör och lök- och äpplechutney. En idé som jag absolut måste fila lite på och nu har jag köpt rimmat sidfläsk istället, så det blir morgondagens projekt.



Löjrom, löjrom och löjrom. Detta underbara havets guld från Kalix kalla sjöar. Just nu finns det gott om det i frysen tack vare min mycket generösa svärmor. En citronskiva, lite smörstekt bröd, rödlök och creme fraiche kan rädda vilken mörk höstkväll som helst.



En snabb lördagsbrunch med lite kylskåpsrester blev en otroligt lyckad smakkombination. En snabblagad wrap (på tunnbröd från Lövånger) med rökt lax, färskriven pepparrot, färskost, gräslök och spenat. Det här skulle jag kunna tänka mig att bjuda på som plockmat på festen, packa i lunchlådan eller i utflyktskorgen.



Väl hemma från sommarens utflykter fyllde vi på lagret med västerbottenost. Här i sin enklaste form med färskplockade hallon. Man behöver egentligen ingen ursäkt för att äta god ost! Under året har jag konsumerat parmesan som godis, och det är en lyx man inte behöver välja bort.



Min sista bild blir ett sommarminne från Burträsk. De otroligt fina vännerna där uppe som bjuder oss på surströmmingsklämma, och man lär sig faktiskt. I och för sig är pillet runt omkring bättre än själva smaken, men det är nåt speciellt med Norrlandskvällarna på sommaren.

Det var länge sedan jag skrev om min egen matlagning och det är inte för att jag lagat mindre mat utan mest för att den har tagit slut innan jag hunnit ta några bilder och sen tappar man snart tråden. Ikväll skulle vi på fest men den blev inställd pga baconsjukan. Det gav istället möjligheten att ta ett extra varv i affären. Jag såg färska pilgrimsmusslor och eftersom jag inte tidigare lagat det blev jag sugen att testa och det passade dessutom bra som en lättare lunch.



Det blev en enkel tillrättning med lök och vitlök sauterad i olivolja och vitvinsvinäger. Till det gjorde jag chilimarinerade tomater som serverades med det hastigt halstrade brödet och pilgrimsmusslorna. Väldigt inspirerande när god mat är så enkel att laga. Jag ska variera det med en smör/citronsås och kanske något med parmesan till?

I affären blev vi också rörande överrens om att det var pizza vi skulle laga till kvällsmat. Ibland är det enkelt! Billig mozarella, championer och tomater ner i korgen. Degen sattes utifrån det vanliga matbrödet (med havregryn i) men med lite mindre jäst och längre jästid istället. När jag roddade i kastrullskåpet hittade jag en pizza-plåt (med hål i botten) och blev väldigt lite förvånad. Jag är en samlare av rang, och se! Nu kom det till användning :-D



När det väl blev dags för gräddning körde jag plåten varm och kavlade (ja, jag kan tyvärr inte slänga degen så där snyggt som bagarna kan) degen tunnt. Tomatsås, mozarella, svamp och tomater. Lite lök, oliver och skinka också och sen in i ugnen. Degen blev lite för söt och saknade lite sälta. Det är inte riktigt samma sak med pizzadeg som med matbröd, så jag ska justera receptet lite. Degen blev hur som helst tunn och krispig så det blev bra pizza i slutänden!

Jag fick erbjudandet att följa med till Gondolen på en affärsmiddag nyligen och blev lite upprymd av möjligheten att få pricka av ännu en av Sveriges gourmet-instutitioner på min lista. Jag har drinkat i baren några gånger, delvis för utsikten och känslan av att sitta i Stockholms takkronor, men också känslan av att veta att man är på ett "bra" ställe. Det gör en snygg på nåt sätt.

Gondolens bar har åtskilliga gånger blivit framröstad som innovativ och nyskapande. Men nånstans i dessa hyllningsrop har jag liksom aldrig känt mig riktigt tillfredsställd med det jag fått för mina surt förvärvade slantar. Jag har alltid tänkt; är det HÄR det som alla pratar om? Men samtidigt ursäktat dem med tankar som; ja de kanske har det extra stressigt ikväll, eller; de menar kanske bara inomhusbaren.

Bordet som var beställt till klockan 20 blev ledigt först en halvtimma senare. Under tiden byggde jag upp aptiten med en äpple/soda-bubblande romdrink. Den var _god_. Inte "sagolik" eller "orgasmatisk" utan mest _god_. Det hade lagts tid på garnering och den kändes generös på något sätt, men jag hade under tiden jag väntade på drinken inte fått någon kontakt med bartendern. Ingen blick, inget leende, ingenting. Jag hade kanske fel kläder? Fel frisyr? Fel bankkort? Jag kände mig inte lika snygg längre. Snarare förbisedd. Det var ju en kväll när allt verkade klaffa, men ändå kändes det lite som stolpe ut.

Vi fick så småning om sätta oss ned. Menyer (en del inaktuella) delades ut och kyparen försvann. Ingen möjlighet att ställa frågor alltså. Lyckligtvis hittade alla något som passade dem och jag valde rådjuret. Det skulle serveras med rostad palsternackspuré, syltade kantareller och örtsupremesås. Men? Det var ju varmhållet. Lite segt och halvdassig temperatur. Och jag gjorde "svensken". Jag fegade ur! Huvva!

Rädd för att skämma ut mitt utländska sällskap, eller kanske yttra mig om något som möjligen kunda ha uplevts som "avsiktligt" och passerat över mitt huvud, sa jag ingenting. Jag åt upp. Till och med den gräsliga potatisterrinen. Upplevelsen hämtades dock upp något av en riktigt kraftigt Rioja, och avslutningsvis en mycket spännande Cheesecake med nejlikacreme. Kul idé med nejlikacreme. Tråkigt att vi fick vänta länge på att få en dessertmeny, Och att beställa från den. Och att få notan när vi väl var klara.

Gondolen behöver jag inte gå till för att äta igen, men är ett ställe dit jag även fortsättningsvis kommer att ta gäster och vänner på besök för en drink innan man ger sig ut på kvälls-sightseeing i ett pulserande Stockholm. Läget och utsikten kan ingen ta ifrån dem.